Artikel ID: 24
Datum skapad: 2009-08-06
Datum senast ändrad: 2009-08-06
Rubrik: Kommentarer APB 2009
Författare: Kaparn

Prolog:
Under de senaste åren har vi inom Team Einherjar, under sommaren, kört en eller flera övernattningar i tält uppe vid Långsvan/Lillsvan. Vi brukar sova två, tre eller som mest fyra nätter vid varje tillfälle.
Adde (tidigare medlem i Teamet) döpte det till ”Absolut På Banan”, ett namn som fastnade och som vi nu inom Teamet förkortar APB.
Dessa övernattningar innehåller det mesta. Vi fiskar 8 – 14 timmar per dygn, grillar, badar, äter pizza, eldar, sjunger, dansar, festar och umgås. Det är alltid en av årets absoluta höjdpunkter som förevigas med fotografier och videofilm.
En APB innehåller väldigt många skratt och kanske är det egentligen detta fiske handlar om; att skratta och ha roligt.
APB genomförs alltid när det är varmt och soligt. Själva fiskandet är inte det viktigaste, men tidigare övernattningar har gett skapliga fiskar. Adde (tidigare medlem i Teamet) fick en gös på 5.6 kg år 2007, något som visar att APB faktiskt är värt att delta i, även om man bara är där för fisket…

Dag 1: 2009-06-23
Solen skiner, himlen är blå, det är varmt och svag vind. Jag vill åka iväg på APB men det finns ingen som kan eller vill följa med. Frustrerad går jag runt i lägenheten. Efter lunch står jag inte ut längre. Jag packar bilen och sticker iväg ensam. Jag planerar att stanna tre eller fyra nätter. Keso har sagt att han ska försöka komma upp och stanna några dagar.
Väl framme så tar det ett par svettiga timmar med att bygga ett basläger. Tältet ska sättas upp, gräs ska huggas ned, båten ska sjösättas och spöna ska förses med beten.
Det är sen eftermiddag när jag äntligen kommer ut i båten. Jag håller fisket enkelt och kör bara med två spön. Jag tappar ett par fiskar och eftermiddagen övergår till kväll. Efter att ha fiskat grundare några timmar hugger en ilsken gädda på fyra kilo. Jag krokar av den, återutsätter den och solen går ned bakom trädtopparna. Keso och Patricia är på ingång och jag åker mot land. Jag ankrar upp båten vid en brygga och väntar. Av olika orsaker så tar det tid innan Keso och Patricia kommer. Jag somnar och sover en stund på durken under bar himmel.
Strax efter midnatt anländer Keso och Patricia. Vi trollar en stund innan vi alla tre kryper in i tältet och somnar.

Dag 2: 2009-06-24
Efter att ha sovit bra är vi laddade för fiske och vi är nu fyra i båten då K-son anslutit. Det är en härlig dag med underbart väder. Både Patricia och K-son får sätta nytt personbästa på gös denna dag och det gör mig glad.
Efter midnatt kryper vi till kojs och sover gott.

Dag 3 2009-06-25
Patricia lämnar oss under förmiddagen eftersom hon har arbete som väntar. Jag, Keso och K-son sätter ut spöna och trollar vidare. Fisket går lite trögt och jag jobbar och trixar med fart, beten, släplängder, djup och plats en stund för att hitta rätt. Jag kör riggarna väldigt nära botten på en plats som jag av erfarenhet vet är lite riskabel eftersom det ligger ett flertal sjunkna träd på botten som jag fastnat i många gånger, både med beten och blylod. Mitt fokus ligger på ekolodet och GPS:en. Keso och K-son sitter och pratar med varandra, men jag hör inte riktigt vad de pratar om eftersom jag koncentrerar mig på annat. Jag försöker att titta på riggarna med jämna mellanrum, men eftersom de är bakom mig är det svårt att ha koll på dem hela tiden. Trots detta är det jag som ser det först. Babords riggspö har löst ut och står i djup båge. Jag utbrister något i stil med:
”Botten… Ser ut som det följer med… Förmodligen en gren från de där träden på botten. Keso börja riva spön, K-son du släpper lite på bromsen på det där spöet så vänder vi och försöker få upp skiten…”
Keso och K-son gör som de blivit tillsagda men K-son säger ganska omgående:
”Du Kaparn, jag tror inte att det här är botten…”
Jag tittar på spöet och får se några rejäla knyckar varvid jag utbrister:
”Ge spöet till Keso.”
Detta sker och medan K-son och jag river hem övriga spön så börjar Keso pumpa hem. Jag ser att det mest går tungt och är inte helt övertygad om att det är fisk ännu. Efter några minuter har Keso vunnit en del lina och något bryter ytan ett tiotal meter bakom båten och då kan vi konstatera att det är fisk. Jag tycker mig se en taggig ryggfena och utbrister något i stil med:
”Nu ryker Teamrekordet på gös.”
Keso pumpar och vevar. Fisken närmar sig båten och jag ser att den sitter mycket bra krokad. Jag lägger ur växeln på motorn och säger åt Keso att brotta på fisken. Gösen kommer in till båtkanten och jag kan håva den ganska enkelt. Det är en lång och tjock gös, mycket vacker. I en blöt IKEA-kasse väger vi gösen (på en Super Samson fjädervåg och en digitalvåg, båda kontrollvägda) till 7.0 kg fördelat på 92 utsökta centimeter och vi jublar. Nytt personbästa för Keso men framför allt äntligen nytt Teamrekord på gös!
Återutsättningen verkar till en början gå bra. Gösen simmar iväg och vi jublar igen. Några minuter senare ser vi något som ligger och flyter i ytan.
”Nej, nej, nej…” utbrister jag.
Under den närmaste timmen gör vi allt vi kan för att rädda gösen men det går inte. Fisken dör och vi tvingas motvilligt att ta upp den. Detta lägger givetvis lite smolk i bägaren men i mitt hjärta vet jag att vi gjorde allt vi kunde för att den skulle klara sig. Vi var snabba med dokumentationen, drillade den snabbt och hanterade den exakt så som man ska göra. Fisken var krokad i munnen och blödde ingenting. Troligtvis dog fisken av värmechock. Vi lämnar gösen till några som vi känner som har stuga vid sjön och de blir väldigt glada och de berättar om den festmåltid som denna gös kommer att bli för dem. Jag försöker trösta mig med detta, även om det är en klen tröst.
I skrivande stund konstaterar jag att vi under APB 2009 fick 80 gösar och lyckades återutsätta 78 vilket ger en C&R på 97.5%. Jag antar att man ska vara nöjd med det…
Keso måste jobba så jag kryper ensam in i tältet i förhoppning om att få sova.

Dag 4 2009-06-26
Det är någon timme efter midnatt när telefonen ringer. Det är Adde (tidigare medlem i Teamet) som vill komma upp och hälsa på. Jag säger nej eftersom jag hör att han är stupfull. Dessutom är jag är trött och vill sova.
Det är fortfarande mörkt när jag vaknar av att dragkedjan till tältet dras ned. Snabbt men sömndrucket greppar jag kniven med högerhanden. Någon drar i mina ben och jag får iväg ett knytnävsslag med vänstern som missar sitt mål samtidigt som någon ropar:
”Lugn, lugn för fan det är jag!”
Jag känner igen Addes röst och lugnar mig men frågar:
”Vad i helvete vill du? Jag ska sova.”
Adde är rejält berusad och mumlar om något som jag inte minns. Jag ger honom två alternativ.
”Antingen försvinner du snabbt som fan härifrån eller så kryper du in i tältet och lägger dig och håller käften.”
Adde mumlar vidare men jag är för trött för att bry mig. Jag somnar om men väcks efter några timmar, återigen av Adde som säger:
”Det har inträffat en olycka här…”
”Olyckan” består i att Adde någon gång under natten/morgonen spytt inne i tältet. Det är spyor på lakan, madrasser och täcken/sovsäckar. Jag blir förbannad och skäller på Adde innan jag somnar om på ett litet område i tältet som är fritt från Addes uppkastningar. Adde tillbringar (enligt uppgift) en lång stund med att tvätta sängkläderna i sjön och hänga upp dem på tork innan han försvinner.
Det är förmiddag när jag väcks igen. Denna gång är det Rob (min svåger och Team-kamrat) som kommer på besök med sin hund Texas. Rob är som vanligt nykter och skötsam. Jag är trött och sliten efter natten och det gör ont i knävecket. Vi tittar och kan konstatera att där sitter en fästing. Jag HATAR fästningar. Rob plockar bort den, jag svär svårt och skyller på Adde. Troligtvis var det Adde som hade den på sina kläder och tog med den in i tältet. Själv är jag ytterst noga med hygienen inne i tältet för att undvika flugor, mygg, fästingar och andra objudna gäster.
Rob stannar bara en kort stund innan han måste till jobbet. Jag fiskar ensam en stund under dagen innan Keso på nytt ansluter. På kvällen får vi sällskap av Erik Alestrand. Vi jobbar hårt fram till midnatt och får en fin gös på 3.5 kg. Mycket trötta kryper jag och Keso in i tältet för några timmars sömn.

Dag 5: 2009-06-27
Keso måste av olika anledningar som jag inte minns åka hem. Jag funderar på att avsluta övernattningen. Ringer några personer och frågar dem om de är sugna på göstrolling. Christofer ”Tosse” Hjulström är intresserad och kommer upp. Vi jobbar bra och får 7 gösar. Vi bryter runt midnatt. Tosse åker hem och jag kryper in i tältet ännu en gång.

Dag 6: 2009-06-28
Vaknar på förmiddagen. Har sovit bra. Fiskar ensam hela dagen och får sju gösar och en gädda. Blir trött när solen går ned. Somnar ensam i tältet och sover gott hela natten.

Dag 7: 2009-06-29
Vaknar och känner mig ganska pigg. Tosse kommer upp och vid lunch är grejerna i vattnet. Vi fiskar bra tillsammans och efter några timmars trolling så får Tosse drilla hem en stark gädda på 7.5 kg vilket är nytt personbästa för honom. Det gör mig glad. Något senare får jag en vacker gös på 2.4 kg. Det blir en bra dag med klart godkänd fångst. Vi bestämmer att vi ska köra minst en dag till. Tosse åker hem vid midnatt och jag somnar snabbt i tältet. Det blir ännu en ensam natt i skogen.

Dag 8: 2009-06-30
Tosse kommer vid lunch och vi fiskar fram till midnatt på båda sjöarna. Vi kan summera 12 gösar efter denna dag. Vi bestämmer att köra en dag till och ta med Tosses polare Karl-Oskar ett par dagar. Somnar ensam till ljudet av skogen. Underbart…

Dag 9: 2009-07-01
Första juli och Tosse och Karl-Oskar anländer som avtalat. Vi fiskar bra tillsammans och när vi ger oss vid midnatt har vi fångat och återutsatt 11 gösar och 3 gäddor. Största gäddan väger 6.0 kg. Vi bestämmer att vi ska köra en dag till. Grabbarna åker hem och jag sover ensam ännu en natt i mitt suveräna tält. (McKinley Oregon 3)

Dag 10: 2009-07-02
Tosse och Karl-Oskar anländer vid lunch. Vi äter kebab med mos innan vi sätter igång med fisket. Det hugger bra och vi kan summera 16 gösar och 2 gäddor när vi ger oss vid midnatt. Grabbarna åker hem och jag somnar ensam i tältet med vetskapen om att jag sovit i tält i tio nätter i rad nu och folk hemma i stan börjar fundera vart jag tagit vägen och vad fan jag håller på med.
”Jag vill inte åka tillbaka till stan, jag vill stanna här, jag bryr mig inte om…” tänker jag.
Jag förstår på ett avlägset plan att min hjärna börjat spåra ur.
Innan jag somnar bestämmer jag mig för att åka hem när jag vaknar eftersom vädret ska bli sämre. Dessutom var planen att stanna maximalt fyra nätter, inte tio…

Dag 11: 2009-07-03
Hemfärd, inget fiske.
Vaknar i tältet vid 08:00 av att det åskar, blixtrar och regnar. Som närmast är det två sekunder mellan blixt och knall. Marken skakar. Ligger och njuter av detta några timmar då jag tycker att rejäla oväder med åska och regn är mycket fascinerande. Somnar om till smattrandet av regnet mot tältet och sover någon timme eller två till. Det är helt torrt inne i tältet, McKinley kan verkligen bygga tält. River lägret efter lunch, trailar upp båten och åker tillbaka till stan. APB 2009 är över.

Epilog:
Det blev totalt 11 dagar, 10 nätter varav 7 nätter ensam.
Det var vackert väder och bra fiske.
Det blev 80 gösar med 7.0 kg i topp. (tre nya personbästa och ett nytt Teamrekord)
Det blev ett gäng gäddor med 7.5 kg i topp. (ett nytt personbästa)
Det var sammantaget en mycket bra APB.

Tack till: Andreas ”Keso” Karlsson, Christofer ”Tosse” Hjulström, Karl-Oskar ”Kalle” Lundell, Daniel ”K-son” Karlsson, Patricia Forsman och Erik Alestrand för erat deltagande i APB 2009.

Teamet tackar också: Stina Alestrand, Anders Alestrand, Weine Eliasson, Wanja Eliasson, Jorma Huttunen, Tarja Huttunen, Svansjöarnas fiskevårdsförening, Färna livs & pizzeria, Normark, McKinley och alla andra som på ett eller annat sätt gjorde APB 2009 möjlig.

/Kaparn, ledare Team Einherjar