Artikel ID: 31
Datum skapad: 2010-08-07
Datum senast ändrad: 2016-10-06
Rubrik: Den galna natten
Författare: Kaparn

Rob fick mig att prova på mete efter sutare sommaren 2007 och jag fastnade verkligen för denna urstarka fisk. Trots avsevärda ansträngningar i flera olika vatten har jag inte lyckats få mer än tre sutare sen jag började fiska sutare sommaren 2007. Varför det varit så svårt vet jag inte riktigt, men förmodligen har jag fiskat i vatten som är mindre bra för sutare. Men nu har vi hittat ett vatten som det bevisligen finns mycket sutare i och vi åker mitt på dagen, beslutna att fiska natten igenom. Jag har aldrig varit vid den här sjön förut men jag känner mig hoppfull och jag säger till Adde:
”Jag tror jag kommer att klara en mina målsättningar detta fiskepass (personbästa på sutare) och jag tror att du kommer att få ditt livs första sutare.”
Vi blev inte besvikna…

När klockan är omkring 15:00 har vi fått ut spöna. Vi satsar allt på ett kort och kör bara boilies/pop-up boilies av olika storlekar och smak. Det tar inte lång stund innan det börjar nappa. Rob sätter nytt personbästa på sutare med en fisk på 1560 gram och en kvart senare, när klockan är 19:30, kommer ett våldsamt run på ett av de tre spöna som jag och Adde fiskar med. Jag står alldeles bredvid och reagerar blixtsnabbt och instinktivt. Ett rappt mothugg från min sida följs av en rusning från fiskens sida, rakt in bland vass och näckrosor. Jag hoppar i båten med Rob i släptåg. Några sekunder senare lyckas jag få loss fisken från vassen och kan börja drilla den. Det är en stark och arg fisk som bjuder upp till kamp. Korta rusningar varvas med hårt stångande nere vid botten. Efter några svettiga minuter bryter fisken ytan och Rob gör inga misstag. Fisken glider in i det mjuka, knutlösa håvgarnet och glädjeropen ekar över sjön.
Väl iland igen väger vi fisken i en mjuk och blöt vågsäck och kan konstatera att den väger 2460 gram. Detta innebär tre saker; nytt personbästa, målsättning avklarad och även nytt Teamrekord på sutare och min glädje är gränslös. Att sen tre av mina Teamkamrater är närvarande för att gratulera mig och glädjas med mig är en bonus. Denna fisk är trots allt väldigt mycket deras förtjänst.
Det blir en kväll med ett mycket gott fiske och Adde får sitt livs första sutare när klockan är strax före 21:00. Vi noterar fram till midnatt omkring 15 runs och vi tappar flera fiskar av finare kaliber.
När mörkret börjar falla omkring 21:30 så sätter Adde och undertecknad igång med att tillverka ett skydd för regnet som vi misstänker kommer att komma. Med hjälp av en stor presenning, några snören och några grenar så bygger vi snabbt ett fullt funktionsdugligt skydd för oss alla. (Med på resan är även Kalles yngre bror Erik som dock valde att inte fiska)
Att bygga ett skydd visar sig vara en klok åtgärd, för ganska snart faller mörkret och med det även regnet.
Runt midnatt är det svart som i en raggsocka och regnet vräker ned. Jag vill (som alltid) elda och muttrar då jag inte får detta. Jag morrar vidare om att jag faktiskt borde ha tagit med motorsågen, trots allt, och därmed trotsat det eldnings- och motorsågsförbud som någon infört vid detta fiske.
Rob vill sova och har med sig en egen presenning. Han lindar den omkring sig och lägger sig på marken, i mörkret och regnet, ett tiotal meter från det gemensamma skyddet. Jag lyser på honom med pannlampan och tankarna går till polisbilder från ett mord. Jag tar ett par snabba bilder på det och tar därefter återigen betäckning under det skydd som jag och Adde byggt. Trots att vi sitter tätt, bara några centimeter ifrån varandra, så är det så mörkt att vi inte ser varandra utan hjälp av pannlampor/ficklampor.
Under natten har Kalle ett våldsamt hugg men tyvärr släpper fisken någonstans mitt ute i vassen, någonstans mitt ute i kolmörkret.
Omkring 04:00 så börjar det sakta att ljusna. Regnet minskar något i intensitet och det börjar nappa igen. Adde sätter nytt personbästa på sutare igen och Kalle lyckas få upp en mindre karp. Erik har vid det här laget gjort det som alla normala människor som har sitt förstånd kvar skulle ha gjort; han har gått tillbaka till bilen och somnat i den. Dårarna sitter kvar och fiskar tills morgon nästan börjar övergå till förmiddag innan de ger sig. Galenskap och fiskelust tycks ligga väldigt nära varandra. Men så kul som vi har, det har inte normala människor och de får heller inte lika mycket fisk…
/Kaparn