Rapport ID: 829
Datum: 2010-09-22
Fiskare: Kaparn och Tosse
Plats: Lillsvan
Fiskesätt: Spinn
Väder: mest mulet, svag sydvästlig vind
Lufttemperatur: +10 - +15
Vattentemperatur: 13.0
Fångst:

Kaparn: 1 gös vikt 6.5 kg (89 cm) NYTT PERSONBÄSTA!

Tosse: -

Kommentarer:
Kaparn kommenterar...
Sommaren är slut och hösten har börjat. Jag hade som målsättning detta år att ta ännu en gös över fem kilo. Men hösten är här nu och att klara den målsättningen känns avlägsen. Det brukar vara svårt att fiska gös här hemma under hösten.
Men det gör inget…
Det har varit ett bra fiskeår med många fina fiskar. I skrivande stund har jag inte många fiskepass kvar tills jag för tionde året i rad klarar 100+ fiskedagar, som även det var en målsättning under 2010.
Jag har provat nya vatten, metoder och arter under 2010. I maj fiskade jag oerhört intensivt och tidigt bestämde jag att hösten skulle innehålla ett fiske som var okomplicerat och att jag mestadels skulle fiska korta pass här hemma. Inget jagande efter stora fiskar, inget åkande till vatten långt bort och dessutom, att jag skulle klara av att hålla fisket enkelt. Viktigt var också att fiska tillsammans med de personer som står mig nära.
Således har fisket under hösten koncentrerats till sjöarna här hemma och jag har kört jiggning eller spinnfiske. Jag vill fiska i lugn och ro med mina vänner, även om det betyder att jag får fiska i ett mindre hett vatten.
Men det gör inget…
Jag är hemma, jag är med mina vänner och DET betyder allt för mig…

Efter ytterligare en lång arbetsdag för både mig och Tosse så kan vi njuta av att åka båt mot första fiskestället. Sjöarna är sammanbundna av en kanal vilket gör att det finns många ställen att fiska. Vi åker mot dagens första ställe och blöter våra beten. På hösten fiskar vi oftast gädda och så är det även idag. Det är stora beten som gäller, då vi inte är intresserade av mindre gäddor. Betena vi använder är generellt sett för stora för gös, åtminstone i våra vatten. Vattnet är i varmaste laget för gäddfiske men nu fiskar vi, som sagt, mest för att det är kul. Stämningen är på topp i båten och skratten ekar över sjön. Vi provar under eftermiddagen och kvällen ett flertal platser utan resultat. Solen faller snabbt under hösten och skymningen kommer fort.
I skymningen provar vi ett sista ställe. Inget händer och Tosse sätter sig ned i båten och lägger ned sitt spö.
”Här var det dött…” säger han.
”Nej för fan, det är hett…” säger jag halvt på skämt, halvt på allvar, skrattar och drar iväg ett långt kast.
Nära båten låter jag betet sjunka och får ett rejält ”knäpp-hugg”. Jag sitter ned, men får trots det på ett skapligt mothugg och det svarar ordentligt i andra änden.
”Gös!” utbrister jag instinktivt.
Fisken är tung och stark men den gör inga rusningar. Gungningarna i spöet förstärker min känsla av att det faktiskt är en gös som jag krokat, inte en gädda. Drillningen går fort. Jag pressar fisken väldigt hårt och när den efter någon minut bryter ytan ett tiotal meter ut från båten så ser den så lång ut att jag utbrister:
”En gädda va…?”
Fisken blir stökig i ytan och när Tosse ska håva den så fastnar håvgarnet i båten och gösen ruskar våldsamt på skallen för att bli fri. Det tar några nervpåfrestande sekunder, då jag tror att det kommer att gå åt skogen, innan min unge vapendragare får loss håvgarnet och kan håva fisken. Tosse bara skriker om att det är en sjujävla gös och undertecknad bara står och skakar, fortfarande osäker på om det är en gös och ovetande om hur stor den är.
När det står klart att det faktiskt är en gös utbryter en vansinnig glädjeyra ut i båten och det är ytterst nära att jag pussar Tosse, men vi nöjer oss med att krama om varandra likt hockeyspelare som gratulerar en lagkamrat som just gjort ett avgörande mål. Avståndet mellan ishockey och sportfiske är långt men när det gäller känslan av att tillhöra ett lag så är det betydligt närmare. Det vi upplever nu är en känsla och en glädje av att VI har lyckats.
Sann vänskap och äkta lojalitet kan man inte mäta i kilo eller i centimeter. Tosse bara står och skriker ut sin glädje och jag bara stammar och skakar. Att få uppleva detta tillsammans med en kamrat från Teamet gör det hela så mycket mer värt.
Vågen stannar på 6.5 kg vilket är en höjning av mitt personbästa på gös med fyra hekto. I det snabbt avtagande ljuset tar Tosse några snabba bilder på mig och fisken innan jag sätter ned den i vattnet igen. Gösen är pigg och förutsättningarna för en lyckad Catch and Release är goda. Det tar bara någon minut innan fisken med ett kraftfullt slag med stjärten simmar ned i det mörka vattnet. För säkerhets skull så ligger vi kvar på platsen en kvart och spanar runt omkring så att fisken inte flyter upp. Mörkret faller omkring oss och gösen flyter inte upp. När vi åker hemåt i mörkret sjunger jag högt av glädje. Det låter säkert förfärligt men det gör inget…
100% C&R idag med…
Kaparn